tisdag 27 maj 2008

Frisyren

Åh, se vad jag betar av dagarna i ett rasande tempo... På lördagen var vi sugna på att se mer av staden. Så vi gav oss ut på sighseeing. Tog oss ner till hamnkvarteren för att se på Hongkongs mäktiga skyline. Vi fick istället se djupt in i smogen. Inte riktigt lika charmigt, men troligen ganska ärligt. Kanske hade stan haft en hård fredagkväll och inte orkat applicera sin make-up.

Jag tror mig ha nämnt något om min kinesiska frisyr tidigare. Här är historien som ledde till det hela. Min tanke med Hongkong var att klippa mig där. Engelskakunskaperna är mer utbredda, och jag, som är rädd för frisörer i Sverige för att jag tycker att det är svårt att beskriva hur jag vill se ut, känner att en språkbarriär inte underlättar. Jag har samma obehagskänslor för frisörer som för tandläkare. "Det var ett tag sen du var här senast va?" Jo, ja, det var det... Stefan och jag inleder vår jakt på frisörer. Denna yrkeskonst som brukar utövas i varje gathörn visar sig just nu vara svårfunnen. Efter en lång desperat kamp mot tiden hittar vi till slut en frisör i ett skumt kvarter. De lokala barnen springer ut och in i salongen och leker. Blir tillsagda av ägaren och piper ut igen. En riktig kvartersfrisör så att säga. Det fiffiga är också att ingen i salongen snackar engelska. vi får peka i en bok på den frisyr vi tycker passar. Men innan det kan bli tal om klippning ska det såklart tvättas hår, masseras hårbotten, nacke och rygg i tjugo minuter. Både skönt och obekvämt. Min massös verkar lätt road. Troligen av min oförmåga att slappna av. Att få massage är inte min starkaste sida. När frisören till slut känner sig nöjd med håravkortning har han givit mig en mindre smickrande ishockyfrisyr. Bilderna i boken visade inte riktigt nacken. Jag förklarar att jag vill ha nacken kortare. Han spenderar ett par minuter till på den. Upp med spegeln. Nöjd? Nej, egenligen inte, men nu vill jag mest därifrån och orkar inte vara besvärlig mer. Går därifrån, missnöjd, som alltid, förutom en gång, efter ett frisörbesök. Senare, tillbaka på hemmaplan, ser Jacklin att jag har klippt mig. Jag sa att jag klippt min i Hongkong, varpå hon utbrister "Yes, I see, it's the Chinese style."

1 kommentar:

Anonym sa...

Skrattar i en evighet... ;)