Digital värme

Igår var Anders, Stefan, Staffan och jag och åt brunch på ett rätt flott ställe som ligger precis där vi bor. De har världens största dörr som man får göra entré egenom. Kanske inte världens största men riktigt stor. Och det är verkligen en dörr, inte en port eller så. En mycket fin rostbiffmacka dryga hundralappen, den svenska varianten. Här är den valören i myntformat. Iom att värmen kom i tisdags har de stängt av värmen inomhus verkar det som. Så på kontoret har det varit riktigt drägligt i veckan. Men igår var kylan tillbaka igen med besked. Så vi satt och småfrös lite under måltiden. Vi bad om att få in en värmefläkt. De tog ungefär 15 sekunder så var den på plats. De kan det här med service här. Stefan, som brukar klocka in dem, har bara en gång varit med om att det tagit längre än 15 sekunder från de att man skickat signalen till hjälpen kommer. Inte som i Sverige där man kan få skicka "internationell nödsignal" i 15 minuter innan det händer något. Värmen gjorde vad den skulle, värmde. Men för mig och Anders som satt närmast fläkten kom all värme på benen och ingenting på kroppen. Så lämplig klädsel hade varit kalsonger och jacka.