Nudlar med självbevarelsedrift

Med måndagen återvände vardagen och Seouliterna har återvänt till staden. Det har varit väldigt tomt under nyårshelgen, men nu är allt som vanligt. Förutom det som Steve på jobbet berättade, nämligen att Seouls gamla stadsport, Namdaemun, brann ner i morse. En drygt 600 år gammal konstruktion som sägs vara Koreas främsta nationalskatt. I alla fall nu när det är förstörd. Synd att jag inte visste det så kunde jag kollat på den innan den försvann. I och med vardagen kommer nog bloggandet att framskrida i lugnare tempo.

Lunchen idag var en prövning i den svårare skolan. Att äta nudlar med pinnar kan vara hur svårt som helst. De små liven har ju en självbevarelsedrift utan dess like. Jag tror att de knyter fast sig i varandra som för att säkra flockens fortlevnad. Så får man greppet om en så får man allihop på en gång. När man själv börjar få lite teknik på det hela och nudlarna får jobba lite, så blir de svettiga och i och med det ordentligt hala. Så då är man tillbaka på noll igen. Jag hade gillat det bättre om de var mer som pingvinerna. Knuffar ner den främsta i ledet i havet för att se om det är säkert att själv gå i. Jag slet ett tag med pinnarna men fick erkänna mig besegrad för att inte lunchkompisarna skulle behöva beställa in kvällsmat också. Så jag tog nederlaget och åt med gaffel. Jag är nyfiken på att se hur den maträtten ska ätas med pinnar. Eller om det är nåt de ger till turister för att själva få sig ett skratt.