Happy New Year!

Nu är det nytt år. Ett helt nytt och fräscht kinesiskt år. Det känns inte riktigt... Fast hur mycket brukar ett nyår kännas egentligen. Det är väl mest dan efter. Vi var ute med de andra svenskarna och åt i Insadong. Stan är i stort sett helt öde. Nyår är en stor familjehögtid här, lite som julen hemma.

Igår var jag, Stefan, Anders, Sushil och Marcus som sagt ute på en barrunda i Incheon. Träffade bland annat en amerikan från Dallas som jobbade som engelsklärare här i Seoul. Som brukligt hade han lite av mundiarré. Men vi drog oss snart vidare till nästa pub. Vi snackade lite om livet som STA. Det är lite som studentlivet, fast med pengar. Ingen av oss har något direkt liv utanför jobbet, förutom varandra. Då blir det att man hittar på rätt så mycket tillsammans.

För ett par kvällar sen var vi i Insadong och gick runt på marknaden som de har på söndagar där. Helt klart hyggligt trevligt med massa matvagnar på gatan och lagom många människor. Vi var uppe i på 34:e våningen eller så Dogno tower och drack en drink. Sjysst utsikt. Efter drinken var vi lite sugna på att gå vidare. Så vi började irra runt längs gatorna. Vid ett ställe där vi bestämde oss för att korsa gatan var det röd gubbe. Så vi tog tunneln under gatan istället. När jag kom upp på andra sidan hade jag en router i handen. Den har jag installerat idag och den fungerar finfint. Så nu kan jag surfa och blogga från soffan. Härligt. Fast nu sitter jag dock vid matbordet. Soffan är fylld med tvätt. Provade tvättmaskinen för första gången idag. Spännande när alla knappar är på koreanska. Lite tvätt på chans. Men det finns en hyffsad engelsk guide i pappersformat. När tvättmaskinen känner sig nöjd spelar den en melodi. Först trodde jag det var nån av telefonerna som ringde. Jag har ännu inte testat micron, undrar vad den gör när den är klar. Måste helt klart undersökas. Den kanske målar om nån vägg. Nu kom jag lite bort från ämnet. Jag hade iaf fått tag i en router men vi hade ännu inte något uteställe. När vi gled runt på gatorna så sprang vi på ett par inkastare. Vi var lite sugna på biljard. Men när Marcus gestikulerade biljard missuppfattade inkastarna ganska markant. "Pooking" var vad de sa. Vi stod lite som frågetecken. Men när han i sin tur använda kroppsspråket var det helt tydligt vad han menade. I Korea är det inte så noga med att skilja på "f" och "p".