Och där passerar jag gränsen 14726880 minuter sen jag för första gången såg dagens ljus. Vanligtvis brukar jag sova när liknande livsmilstolpar inträffar. Men tack vare att jag jag nu befinner mig i framtiden så fick jag uppleva det i vaket tillstånd.
Kan nämna det också att en lite underlig bieffekt av löpningen var träningsvärk i underarmarna. Löpningen är det jag kan tänka mig att det kom ifrån, eftersom det är den enda fysiska aktivitet jag gjort på ett tag nu.
Tusan också, tidsstämpeln sattes när jag började inlägget och inte när jag postade. Ytterligare en missräkning...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Inte mycket att fira väl, det är ju inte ens ett primtal!
Nej, det är ju inte det. Varken något att fira eller ett primtal. Så jag avstår firandet i så stor utsträckning som möjligt.
Grattis!
/anna :-)
Tack!
/ pär :-)
Skicka en kommentar